Jag har ett riktigt syskon, eller ja, vi har samma farsa iallafall. Det är min lillasyster, hon heter Freja och jag tror hon nyss fyllde 12,
haha känner mig taskig nu som inte riktigt vet hur gammal hon är - men jag tror att 12 år stämmer. Vi går i samma skola, och ses ibland
hemma hos pappa, annars bor vi skilda. Sedan har jag en ingift storebror, som bor i Ryssland. Det är såhär att min farsa nu är gift med
en rysk kvinna sedan 1 år tillbaka ungefär, och hon är jättesnäll och hon har blivit jättebra på svenska. Men det är då hennes son Anton på 20 år tror jag
som bor kvar i Moskva, men han kommer hit och hälsar på ibland och han är verkligen jättesnäll! Sedan har jag en "storasyster" som är min morsas
särbo's dotter, men jag tror att min morsa och han håller på att separerar dessutom har jag och hon ingen kontakt what so ever for the moment, men hon
heter Anna och fyller 18 i april.

Idag hade jag på mig ett par svarta jeans, nitbälte och en tee med rolling stones tungan på :) Inget speciellt egentligen.

Jag tror inte på någonting, jag konfirmerades för att jag tycker att religion i allmänhet är intressant och jag ville
lära mig lite mer, och innan var jag osäker och visste inte riktigt, var jag troende eller var jag det inte. Men sedan
dagarna innan jag konfirmerades dog min farfar som var min bästa vän, och då bestämde jag att för mig finns ingen Gud.

Ett ögonblick jag kommer ihåg är från när jag var väldigt liten. Jag vet att det jag kommer skriva nu
inte på något sätt är lyckligt eller kul, men det var det första ögonblicket jag kom att tänka på så därför
skriver jag om det. Jag var nog runt 5 eller 6 år gammal, min lillasyster var bara något år kanske. Men min farsa
och hans dåvarande fru (min lillasysters morsa) hade kommit ihop sig rejält, och pappa gick in i köket efter en
kniv som han sedan jagade runt henne med i lägenheten, min systers storasyster och hennes storabror drog in mig på
deras rum och där satt vi 4 barn och var jätteskraja. Vad som hände sen vet jag inte. Men jag tror inte något sådär jätteallvarligt inträffade.

Detta måste vara Sara Dewez, vi har känt varann sedan dagis ungefär och hon är verkligen den som känner mig allra bäst! Även om vi nu på dem senaste 2 åren inte haft lika mycket tid för varandra som vi velat/vill så har hon alltid funnits där och jag vet att hon alltid kommer göra det. Jag vet att även om vi skulle tappa kontakten av någon anledning eller liknande, så kommer kontakten ändå någongång återupprättas och att jag skulle kunna ringa henne flera år efter att vi senast pratade och hon skulle finnas där ändå. Hon är min trygga plats och den jag litar allra mest på!

Min dag har vart som alla andra dagar i princip, med undantag från vissa saker/händelser. Men iallafall skola, och efteråt åkte jag till IKEA för julbord med mamma, mormor och Ragnar, haha!

Jag vet inte vad kärlek är, det är en underbar känsla och en hemsk känsla. Har man tur upplever man bara riktigt kärlek en gång i livet, och när kärleken kommer så ska man satsa allt. Halvhjärtat funkar inget, helhjärtat lyckas allt. Men kärlek för mig är respekt, oändlig kärlek gentemot någon annan, beundran och ett givande/tagande.

Tbh har jag bara ätit en korv och en liten bit kladdkaka idag, så det är inte så mycket att skriva om. :)

______________________________________________

Idag var det en några killar i min klass som skulle leka pajasar

och kastade bollar på min systemkamera, vilket resulterade

i en trasig blixt och dålig fokus. Tack så jävla mycket.

Idag var jag själv hela dagen i skolan bara för att Josse var sjuk.
Efter skolan träffade jag bästa Sara, och det var underbart - mår

alltid bra av att träffa henne, synd bara att vi ses så sällan ändå.

Vi julhandlade lite, fikade och pratade ut om saker. Jag älskar

verkligen henne jättemycket, vi har känt varann sen dagis.